Glutamin är en av de vanligaste aminosyrorna i kroppen och har en rad viktiga funktioner. Den klassas som icke-essentiell eftersom kroppen själv kan bilda den, men i vissa situationer som till exempel vid sjukdom, skador eller långvarig fysisk belastning, så kan behovet överstiga produktionen.
Då betraktas glutamin som villkorligt essentiell. Intresset för glutamin är stort både inom klinisk vård och bland idrottare, men forskningen visar att effekterna varierar beroende på sammanhang.
Glutamin förekommer rikligt i blodet och i vävnader, särskilt i skelettmuskulaturen som producerar och frisätter glutamin till resten av kroppen. Det fungerar alltså inte som ett ”lager” på samma sätt som fett eller glykogen, men musklerna bidrar starkt till att hålla nivåerna stabila.
Aminosyran är central i flera biologiska processer.
Den fungerar som energikälla för immunförsvarets celler och tarmens epitel.
Den är en byggsten för DNA och RNA genom sin roll i nukleotidsyntes.
Den är prekursor för glutamat och glutathion, vilket gör den viktig för nervsystemets signalering och kroppens antioxidativa försvar.
Tarmens slemhinna är särskilt beroende av glutamin för att bevara en tät barriär mot bakterier och skadliga ämnen. Forskning har visat att tillräckliga glutaminnivåer kan bidra till att minska risken för så kallad “läckande tarm” och inflammatoriska processer.
Bland idrottare har glutamin länge varit ett populärt kosttillskott. Orsaken är att hård och långvarig träning ibland kan leda till sänkta glutaminnivåer i blodet. Detta har kopplats till ökad infektionsrisk efter extrema träningspass, men sambandet är inte helt klarlagt och resultaten från studier är blandade.
När det gäller muskeltillväxt och prestationsförmåga hos friska personer finns det inget starkt stöd för att glutamintillskott ger tydliga förbättringar. Däremot kan det finnas en möjlig roll för återhämtning och immunstöd vid mycket intensiv träning, men mer forskning behövs för att slå fast i vilken utsträckning detta gäller.
Inom kliniska sammanhang har glutamin fått betydande uppmärksamhet. Patienter som genomgår intensivvård, har brännskador eller större kirurgiska ingrepp kan förlora mycket glutamin, vilket påverkar immunförsvar och återhämtning.
I vissa studier har tillskott minskat infektionsrisken och förbättrat återhämtningen, men resultaten är inte konsekventa. Effekten beror på faktorer som dos, tillförselmetod (via mun eller intravenöst) och patientens allmäntillstånd.
Kroppen kan själv syntetisera glutamin, men det finns också rikligt i proteinrik mat. Några bra källor bara för att nämna några är följande.
Kött och fisk
Ägg och mejeriprodukter
Baljväxter
Spenat och kålväxter
Ett normalt intag via kosten uppskattas ofta till 3-6 gram per dag, men kroppen producerar själv ännu större mängder. Hos friska personer täcker detta vanligen behovet.
Glutamin anses generellt säkert som tillskott vid måttliga doser. Men vid vissa sjukdomar, exempelvis svår leversjukdom, kan höga doser bli problematiska. Forskningen betonar därför vikten av att dosering anpassas individuellt, särskilt i medicinska sammanhang.
I sin korthet kan vi säga att glutamin är en mångsidig aminosyra som fyller viktiga roller i immunförsvaret, tarmen, musklerna och cellernas ämnesomsättning. För de flesta friska personer täcks behovet av kost och kroppens egen produktion.
I speciella situationer, som vid intensiv träning, sjukdom eller kirurgi, så kan glutamin däremot bli ett kritiskt näringsämne. Det gör att glutamin hamnar i en intressant position, en aminosyra som för det mesta sköter sig själv i bakgrunden, men som i vissa lägen kan bli avgörande för återhämtning och hälsa.
Källor:
https://nyheter.ki.se/glutamin-kan-minska-inflammation-vid-fetma
