Kalium är ett mineral som har en viktig roll i kroppen. Det behövs för att muskler ska kunna dra ihop sig, för att nerver ska kunna skicka signaler och för att hjärtat ska slå med jämn rytm. De flesta i Sverige förknippar kalium med nyttig kost som bananer, avokado och baljväxter som är kända kaliumkällor.
Men det finns en annan sida av myntet. För höga nivåer av kalium i blodet, nämligen ett tillstånd som kallas hyperkalemi, kan vara direkt farligt. Frågan är, hur högt kalium är farligt och varför blir det så allvarligt?
Kalium är ett av kroppens viktigaste elektrolyter, tillsammans med natrium, kalcium och magnesium. Det reglerar vätskebalansen inne i cellerna, bidrar till att hålla blodtrycket stabilt och är nödvändigt för nerv- och muskelfunktion. Hjärtmuskeln är särskilt känslig för förändringar i kaliumnivåer, vilket gör att även små rubbningar kan få stora konsekvenser.
En varierad kost täcker normalt behovet. Rekommendationen i de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) är att vuxna bör få i sig omkring 3,5 gram kalium per dag. För de allra flesta är det ingen utmaning, potatis, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter bidrar med rikliga mängder. Det gör att brist på kalium är ovanligt i Sverige, så länge man äter balanserat.
Kaliumnivåerna i blodet hålls normalt inom ett snävt intervall, cirka 3,5–5,0 mmol/L. När värdet överstiger detta talar man om hyperkalemi. Tillståndet kan delas in i mild, måttlig och svår enligt nivåerna nedan.
Mild hyperkalemi - 5,1–5,9 mmol/L
Måttlig hyperkalemi - 6,0–6,4 mmol/L
Svår hyperkalemi - ≥ 6,5 mmol/L
Vid mild hyperkalemi märks ofta inga symtom alls och tillståndet upptäcks ofta av en slump vid blodprov. Men när värdet stiger ökar risken för allvarliga problem.
Symtom kan vara till exempel följande aspekter.
Muskelsvaghet eller förlamningskänsla
Stickningar eller domningar
Trötthet och förvirring
Oregelbunden hjärtrytm
Vid kraftigt förhöjda nivåer kan hjärtats elektriska signaler störas så mycket att hjärtstillestånd inträffar. Det gör hyperkalemi till ett potentiellt livshotande tillstånd.
Hos en frisk person med normal njurfunktion regleras kaliumbalansen automatiskt. Överskott utsöndras via urinen, vilket gör att nivåerna hålls stabila även vid en kaliumrik måltid. Risken ökar däremot markant hos personer med nedsatt njurfunktion, eftersom njurarna då inte klarar av att eliminera kalium effektivt.
Även vissa läkemedel kan höja kaliumvärdet. Det gäller exempelvis blodtryckssänkande mediciner som ACE-hämmare och kaliumsparande diuretika. Hormonsjukdomar som Addisons sjukdom kan också rubba balansen, liksom användning av saltersättningar som innehåller kaliumklorid. För dessa grupper kan även måttliga mängder extra kalium leda till höga värden.
När hyperkalemi upptäcks måste man först bedöma hur högt värdet är och om patienten har symtom. Vid lindrig hyperkalemi kan det räcka att justera kosten och minska intaget av kaliumrika livsmedel. Om värdet är högre eller om symtom tillkommer kan läkemedel behövas. Det finns preparat som binder kalium i tarmen så att det kan lämna kroppen med avföringen, medan andra ökar utsöndringen via njurarna.
Vid akuta situationer kan sjukvården ge kalcium intravenöst för att skydda hjärtat eller insulin i kombination med glukos för att snabbt flytta kalium från blodet in i cellerna. I de svåraste fallen som till exempel vid avancerad njursvikt, kan dialys bli nödvändigt för att avlägsna överskottet.
För de flesta friska personer är det ingen risk att få i sig för mycket kalium via maten. Kroppen är duktig på att reglera. Men för den som tillhör en riskgrupp är det viktigt att följa läkarens råd. Det kan innebära att begränsa kaliumrika livsmedel, undvika vissa saltersättningar eller ta regelbundna blodprover för att kontrollera nivåerna.
Att själv experimentera med kosttillskott eller drastiska kostförändringar kräver att du är medveten om dina nivåer och vet hur du ska dosera samt vad du ska hålla koll på. Kalium är ett mineral där både för lite och för mycket kan bli farligt och balansen är därav viktig.
Men för att besvara din fråga, hur högt kalium är farligt? Korta svaret är, när nivån överstiger 5,0 mmol/L börjar riskerna öka och vid värden över 6,5 mmol/L kan tillståndet bli livshotande. För friska personer regleras kaliumbalansen utan problem, men för den med njursjukdom, hormonella rubbningar eller läkemedelsbehandling kan situationen snabbt bli farlig.
Kalium är alltså både en livsviktig byggsten och en potentiell riskfaktor. För de flesta är lösningen enkel, en varierad kost och fungerande njurar håller balansen intakt. Men för vissa krävs extra vaksamhet och där kan rätt vårdinsatser vara skillnaden mellan en stabil vardag och ett akut livshotande tillstånd.
Källor:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/kalium/
